Listen

Patienter och vårdnadshavare ger högt betyg till NHV-vården hos BUP

Nu har det gått ett och ett halvt år sedan heldygnsvården inom BUP Stockholm började ta emot remisser för nationell högspecialiserad vård, NHV, för svårbehandlat självskadebeteende. Och reaktionerna är positiva – både från patienter och vårdnadshavare.

På Sachsgatan på Södermalm i Stockholm finns NHV-kansliet som administrerar BUP Stockholms uppdrag kring nationell högspecialiserad vård, NHV. På kansliet arbetar bland andra Ida Frantzis, enhetschef på heldygnsvårdsenhet 2, och Lena Enesved, som är NHV-samordnare på BUP Stockholm.

Avdelningen har fyra platser som är avsedda för NHV-patienter.

– Vårt uppdrag med att ta emot NHV-patienter inleddes formellt i januari 2023, och de första patienterna kom hit under samma vår. NHV-patienterna är i behandling hos oss i cirka tre månader. Behandlingen inleds med en så kallad orienteringsfas i två veckor, där tanken är att patienten ska få prova på behandlingen innan hen fattar beslut om att tacka ja till NHV. Totalt sett har vi haft nio NHV-patienter sedan vi började, och som mest har vi haft fyra patienter på plats samtidigt, berättar Lena.

Patienterna kommer till BUP Stockholm genom remiss från sin egen region. Lena berättar om hur den första kontakten går till.

– Det första vi gör när vi får en remiss är att kontakta remittenten för mer information. Parallellt bokar vi in ett videomöte med patienten och hens vårdnadshavare för att skapa oss en så tydlig bild som möjligt av situationen. Vid något enstaka tillfälle har vi även besökt patienten i hens hemregion.

Lena berättar att det också handlar om att planera för vad som väntar efter avslutad NHV-behandling.

– För att få en så komplett bild som möjligt av situationen är det väldigt viktigt att få träffa den närmaste familjen och kanske även skola och socialtjänst, eller andra som är en del av nätverket. Vi behöver också veta vad som planeras för patenten efter avslutad behandling i Stockholm – hur ser stödet ut efter utskrivningen? Därför händer det också att vi gör besök i patientens hemregion efter avslutad behandling, för att kunna göra en så bra överföring som möjligt till dem som ska fortsätta jobba med patienten efter hemkomsten.

”Det första som mitt barn tackar ja till på flera år”

Flera vårdnadshavare berättar om många års kamp, långa inläggningar inom heldygnsvården och uppgivenhet hos både sina barn och hos dem själva. Men de berättar också om hur ungdomarna nu ser möjligheten till NHV som en chans, och att de väljer att tacka ja till att lämna sin hemregion för tre månader i Stockholm.

Som en förälder uttryckte det ”Det första som mitt barn tackar ja till på flera år”.

Behandlingskontrakt och permissioner

När patienten tackar ja till NHV-vård efter orienteringsfasen skrivs ett behandlingskontrakt med formulerade mål och åtaganden. Patienterna behandlas med dialektisk beteendeterapi, DBT, för att uppnå målen med behandlingen.

I schemat ingår individualterapi, familjesamtal och färdighetsträning. Målet är att använda sig av färdigheter för att hantera svåra situationer i stället för att agera självdestruktivt. Lena berättar också att permissioner är en viktig del av behandlingen men att det inte alltid är lämpligt att skicka patienten direkt hem till familjen.

– En lösning kan till exempel vara att patienter som fortfarande befinner sig i ett ”skört” läge och är i behov av daglig omvårdnad tillbringar helgen inom heldygnsvården i sin hemregion om det inte ännu är lämpligt att åka hem till sin familj.

Vårdnadshavare får bo i anhöriglägenhet

Eftersom patienterna är unga har de ofta med sig en vårdnadshavare under tiden inom heldygnsvården i Stockholm. De vårdnadshavare som har rest hit från andra delar av landet har möjlighet att bo i en av de två anhöriglägenheter som finns i anslutning till heldygnsvården.

Intensiteten nyckeln till lyckade resultat

Så vad är det som gör att just den här formen av behandling verkar fungera så bra? Lena säger att behandlingen är i unik i den bemärkelsen att den är intensiv och kraftfull.

– Vi tar på ett kraftfullt sätt ett helhetsgrepp om patientens situation och hjälper hen att bryta destruktiva beteenden. Vi kombinerar inneliggande psykiatrisk behandling och intensiv psykologisk behandling med omvårdnad dygnet runt. Patienten får möjlighet att med coachning av avdelningspersonal använda sina nya färdigheter i stället för gamla invanda beteenden.

Alla har en krislåda

– Det handlar om att lära sig beskriva sina känslor och att stå ut med dem, att inte direkt följa en impuls. Vi har även något som vi kallar för ”krislådan”. I krislådan kan man lägga föremål som kan hjälpa till att lindra en situation där det är lätt att vilja självskada. Alla patienter har en egen krislåda och den kan till exempel innehålla en stressboll, en bild på en familjemedlem eller ett favoritgodis. Något som kan distrahera, trösta eller avleda, berättar Ida.

Följer upp under ett år efter hemkomsten

Ida säger att de flesta känner sig mogna för utskrivning när den dagen kommer, men att det också är vanligt med en form av krisreaktion när patienten kommer tillbaka till sin hemmiljö.

– De flesta får förr eller senare någon form av krisreaktion. Kontrasten kan bli stor när de ska återgå till sin vardag efter att ha varit hos oss. Men vi följer upp regelbundet under ett år efter att de har åkt hem. Vi kan också erbjuda våra patienter att komma tillbaka under någon vecka på en ”booster”, som en möjlighet att få repetera de kunskaper som de fick hos oss.

Förnyat hopp hos ungdomarna

Ida och Lena berättar att de har fått positiv återkoppling både från ungdomar och vårdnadshavare. Ungdomar berättar att de känner ett nytt hopp inför framtiden och att de är glada att de vågade ta chansen att åka till Stockholm för att få hjälp.

En av ungdomarna säger så här: ”När jag kom till NHV var jag rädd, orolig och ledsen och hade inte mycket hopp kvar. Men nu har jag lärt mig att det finns en annan sida, en annan väg att gå. Ni har hjälpt mig att göra en förändring”.

”Tack vare er har jag fått en plats i mitt barns liv igen”

Även reaktionen från vårdnadshavare har varit väldigt positiv. Flera har uttryckt att det är precis den här typen av handfast och kraftfull behandling som de har önskat för sitt barn. Andra berättar om att familjebehandlingen har hjälpt dem att återknyta kontakten till sitt barn och att deras relation har fått en nystart. En vårdnadshavare säger: ”Tiden här och det arbete som vi har gjort tillsammans har gett mig en plats i mitt barns liv igen”.

Om ditt barn har ett svårt självskadebeteende och behöver hjälp

Om du är vårdnadshavare till ett barn med svårt självskadebeteende och känner att NHV skulle kunna vara den hjälp som behövs kan du antingen prata med vårdpersonalen på din BUP-mottagning om ditt barn är patient hos BUP – eller så kan du kontakta din vårdcentral för närmare hjälp. Om du är bosatt inom Stockholms län kan du även komma i kontakt med BUP via En väg in.

Kontakta BUP En väg in – för barn och unga inom Stockholms län som inte har någon BUP-kontakt

Information till dig som är remittent

Lena Enesved och Ida Frantzis